söndag 27 oktober 2013

Slapp avslutning på tung vecka

Det var en riktig monstervecka. Vi har tagit upp många tunga ämnen i Radiohuset, fallet "Maria" och HPV-vaccin bland annat. Och folk reagerar. Och kommenterar. Och med bland kommentarerna finns taskigheter som man ibland klarar av att strunta i, men som ibland blir kvar nånstans i bakhuvudet där de skaver och gnaver och ser till att man inte kan koppla av och vara glad.

"Läs inte kommentarer" råder många kolleger mig. Men ibland finns det ju sådant som är viktigt att läsa också. Korrigeringar till exempel, eller befogad kritik som bör beaktas och kanske bemötas. Sakliga synpunkter formulerade av sakliga människor. Men man måste sålla fram dem bland dem som kallar mig allt från brunögd till blågögd, känslokall till överkänslig.

Men ja, det var först någon gång igår på eftermiddagen som jag lyckades trycka undan alla jobbtankar och ta itu med veckoslutsfirandet. Väl  var väl det, för J och jag firar vår sjätte bröllopsdag i dag. Vi hade inte råd med några avancerade ceremonier, så det blev champagnecocktail på hemmaplan, pubmat på S:t Urho's och Jobs på Kinopalatsi. J bjussade, det var galant. Fast mest har vi legat pladask sida vid sida och spelat spel på telefonerna. Kanske inte så jätteromantiskt, men exakt det som behövdes en helg som denna.




Imorgon fortsätter galenskaperna. Men jag har tänt ljusslingorna på verandan fast folk på fb högljutt förkunnar att man varken får dricka glögg eller bläddra i Ikeas julkatalog i oktober. Eat that, julneggon, jag behöver lite ljus och blingbling. Nu.

4 kommentarer:

  1. Fan ta alla mänskor med sina idiotiska kommentarer! Jag hoppas att du inte ändå slutar skriva. Jag hade tänkt kommentera på FB att du inte har skrivit nån kolumn på länge och när kommer nästa och så skrev du just om rombarnen. Det var jättebra och viktigt och jag hoppas som sagt att du fortsätter och orkar skita i alla dummerjönsar som inget fattar.
    Grattis på bröllopsdagen!

    SvaraRadera
  2. Håller med softy här ovan! Tyvärr är det lätt att gömma sej bakom datorn och skicka fega anonyma kommentarer.
    Bäst att inte läsa kommentarerna. Hoppas du helt enkelt kan strunta i fega anonyma kommentarer. Ditt och de andras jobb på yle är viktigt! Om man inte tycker om de man hör kan man helt enkelt knäppa av radion.

    SvaraRadera
  3. Din kolumn tog upp en superviktig aspekt som jag själv också hade tänkt på. Ofta struntar jag i att läsa kommentarer eftersom man tappar tron på mänskligheten och dess förmåga att tänka i ett vidare perspektiv, men samtidigt undrar jag om man inte borde engagera sig aningen mer för att stöda de skribenter som vågar ta ställning under sitt eget namn. Jag har inga problem med att ta ställning i vardagen i direkta samtal eller om jag tycker annorlunda än någon på Facebook, men när man ser anstormningen av kommentarer på andra håll undrar man ju ibland om det räcker till...

    SvaraRadera
  4. Tusen tack för era vänliga kommentarer!

    SvaraRadera